Jag tycker fildelning är endast positivt så länge det är lagligt. Och om man delar så får man ut mer av det! Frågan är bara hur. Nu har skolledningen på min skola nosat upp Microsofts "Innovativa Skolprogrammet", och det vore intressant att höra om någon bloggläsare har något att berätta om det. Kurs- och bloggaktivitet har för min del fått stå tillbaka den senaste tiden. I stället har desto mer hänt inom skolans Comeniusprojekt, i vilket jag är involverad. Elever och lärare från Rinmangymnasiet har träffat sina partnerskolor i Österrike. Livslångt lärande - JA!
Nu har jag gjort en podcast som innehåller en presentation av mig själv. Jag gjorde en intervju med Christoffer Henriksson, 16 år, från Lerum och frågade honom lite om hur han använder datorn i skolan och hemma. Vi hade 35 mil emellan oss, men tekniken röjde de geografiska hindren. Jag bad honom helt enkelt att också ladda ner Audacity, som vi sedan spelade in i. Vi hade telefonen till hjälp för att höra varandra och sen skickade han över sitt spår via chatten och jag mixade ihop vårt samtal. Pröva gärna Christoffers glosövningsprogram WordPractiser, som omnämns i podcasten. Det är gratis att ladda ner och använda. Han vill gärna ha synpunkter på programmet. Jo, någon gång ska jag nog låta mina elever få förmedla vad de lärt genom att låta dem göra podcasts. Att ha ett brett register av olika redovisningsformer är viktigt för individualisering och inte minst för nöjes skull! Ett praktiskt exempel på podcasts är dessa lektioner i engelska att ladda ner. Två bröder (jag tror de kommer från Australien) boende i Kina, lär ut engelska på ett personligt sätt. Lektionerna är i mp3-format och man kan ladda ner textmaterial till varje lektion som brukar bestå av en dialog.
Att kunna samla och även dela med sig av bokmärken (länkar) på nätet är en nätkultur som jag inte tidigare kommit i kontakt med, men som jag förstått har en del användingsområden efter att ha skaffat ett konto på bokmärkestjänsten Delicious, en del av Yahoo. Att slippa förlora sina inlagda favoriter på jobbets dator då den måste ominstalleras är inte så dumt. Via internet kan jag nu alltid ha tillgång till mina bokmärken oavsett vilken dator jag är vid. De bokmärken som kräver inloggning lät jag vara privata och visas inte för andra. När jag sökte bland de taggar som andra angett för sina bokmärken fann jag bland annat denna sajt för simulationer online, framför allt inom biologi, fysik och kemi. Sökning i Delicious ger mig förmodligen lite annat sökresultat och andra länkar än om jag skulle sökt via en vanlig sökmotor, bland annat tack vare taggningen, vilket är en tidsvinst när man är ute efter något speciellt.
För att lära mig redigering i Wikipedia ändrade jag just den redan befintliga artikeln om Rinmangymnasiet. Jag la bland annat till att skolan är uppkallad efter Sven Rinman. Jag tog bort några skrivfel och la till en länk till en webbsida (NV-guiden) som några elever gjorde för ett par år sedan som handlar om NV-programmet och Rinmangymnasiet. Jag hade velat lägga till en bild på skolan också som jag tagit själv, men då måste man först ladda upp den på wikipedias egen sida för mediafiler Wikimedia Commons där den ges rätt licens. Eftersom jag inte tror att det vore särskilt svårt men tidskrävande, valde jag i stället bort det momentet. Om någon vecka återgår jag till sidan jag redigerade för att se om någon ytteligare redigering skett efter min. Wikipedia är en självklar källa för information både för mig som lärare och för mina elever. Det finns både för- och nackdelar med att materialet är öppet för vem som helst att redigera. Fördelarna är att massor av information kan rymmas inom samma kanal och att de som är "experter" på sitt lilla område kan bidra. Naturligtvis finns alltid risk för desinformation, alltför stark subjektivitet, smygreklam eller helt enkelt vanliga sakfel, men detta faktum ger oss lärare ett ypperligt tillfälle för handledning inom källkritik för våra elever som ska använda informationen. Dessutom gör det stora antalet användare av Wikipedia att det rent felaktiga inte blir särskilt långlivat.
Jag använder redan filmer från youtube i min undervisning. Det är nästan så att man under vissa kursmoment får hålla igen så att inte eleverna tror man fastnat. Min favorit hittade jag ju givetvis inte nu, men den här är nästan lika bra. Det är en animation över hur det ser ut inne i cellen då den skall dela sig. Med lite musik tycker jag mitosen blir riktigt spännande! Inom mitt ämne, biologi, har jag kunnat hitta många bra filmer som hjälper till att beskriva detaljer i ämnet. Den här filmen förklarar hur man med hjälp av ett stäktträd analyserar på vilket sätt som en sjukdom eller en egenskap ärvs. Fördelen med Youtube är att materialet är offentligt och lätt att nå för alla utan speciella inloggningar. Visst, sen finns det ju en massa goja också, men jag ser inte det som ett problem för undervisningen. Det är mer ett problem för individen. Det skulle naturligtvis vara spännande att låta elever producera egna filmer i undervisningen. Min erfaranhet hittills gör mig dock alltid skeptisk och jag avråder oftast elever när de vill göra en film. Mycket av uppgiftens innehåll och syfte tappar i kvalitet p g a att för mycket tid och kraft läggs på det prakiska och det tekniska. Så har jag då också skaffat ett youtube-konto och laddat upp en film.
Filmen tog nästan en timme att ladda upp och minst lika lång tid för att bearbetas. Men det skall bli kul att se om mitt flitiga taggande av filmen kan få upp besöksstatistiken. Jag tog wikipedia till hjälp så att jag kunde skriva in flera olika ord på olika språk som anknöt till filmen. I Youtube kan man klicka på "insikt" till sina egna objekt som man har lagt upp. Där finns mer detaljerad information om vilka som tittar på mina videoklipp och var de kommer från. Det skall bli kul att följa upp.
Jag har visserligen inte kommit till avsnittet om lärmiljöer eller lärplattformar i kursen, men denna artikel var intressant och tänkvärd. Artikeln är från 2008. Skolor är väl inte den kundgrupp som kan betala de allra dyraste lösningarna och det kanske är en av förklaringarna till att lärplattformar inte alltid kan tillmötesgå den pedagogiska verksamhetens krav. Eller kan de?
Entreprenörer i alarmism
-
Det har kommit en ny bok om skärmtid, som jag har fått frågor om. Jag har
inte läst den, men det hindrar inte mig från att kommentera den. Precis som
att j...
7 månader sedan
Jag är en rörlig naturvetare med sinne för sant och sunt. Denna blogg borde kunna intressera en och annan som sysslar med pedagogik och undervisning och som vill kunna nyttja den nya tekniken för att förmedla sina tjänster.
