Socialt länkskafferi

Att kunna samla och även dela med sig av bokmärken (länkar) på nätet är en nätkultur som jag inte tidigare kommit i kontakt med, men som jag förstått har en del användingsområden efter att ha skaffat ett konto på bokmärkestjänsten Delicious, en del av Yahoo. Att slippa förlora sina inlagda favoriter på jobbets dator då den måste ominstalleras är inte så dumt. Via internet kan jag nu alltid ha tillgång till mina bokmärken oavsett vilken dator jag är vid. De bokmärken som kräver inloggning lät jag vara privata och visas inte för andra.
När jag sökte bland de taggar som andra angett för sina bokmärken fann jag bland annat denna sajt för simulationer online, framför allt inom biologi, fysik och kemi. Sökning i Delicious ger mig förmodligen lite annat sökresultat och andra länkar än om jag skulle sökt via en vanlig sökmotor, bland annat tack vare taggningen, vilket är en tidsvinst när man är ute efter något speciellt.

Redigering och användning av Wikipedia

För att lära mig redigering i Wikipedia ändrade jag just den redan befintliga artikeln om Rinmangymnasiet. Jag la bland annat till att skolan är uppkallad efter Sven Rinman. Jag tog bort några skrivfel och la till en länk till en webbsida (NV-guiden) som några elever gjorde för ett par år sedan som handlar om NV-programmet och Rinmangymnasiet. Jag hade velat lägga till en bild på skolan också som jag tagit själv, men då måste man först ladda upp den på wikipedias egen sida för mediafiler Wikimedia Commons där den ges rätt licens. Eftersom jag inte tror att det vore särskilt svårt men tidskrävande, valde jag i stället bort det momentet. Om någon vecka återgår jag till sidan jag redigerade för att se om någon ytteligare redigering skett efter min.
Wikipedia är en självklar källa för information både för mig som lärare och för mina elever. Det finns både för- och nackdelar med att materialet är öppet för vem som helst att redigera.
Fördelarna är att massor av information kan rymmas inom samma kanal och att de som är "experter" på sitt lilla område kan bidra. Naturligtvis finns alltid risk för desinformation, alltför stark subjektivitet, smygreklam eller helt enkelt vanliga sakfel, men detta faktum ger oss lärare ett ypperligt tillfälle för handledning inom källkritik för våra elever som ska använda informationen. Dessutom gör det stora antalet användare av Wikipedia att det rent felaktiga inte blir särskilt långlivat.